|
[tillbaka
till skrivmenyn]
Ginko
Börja inte med papper
och penna. Glöm datorn ett slag.
Grubbla inte.
Gå istället ut på en promenad.
Försök nollställa dig. Iaktta, lyssna, känn - var
vaken och öppen för det som kommer i din väg. Använd
alla sinnen. Stanna upp ibland. Små förändringar, spår
av skeenden, udda detaljer - lägg märke till allt. Låt
dina sinnen leda dig. Låt dig överraskas eller vänta in...
Anteckna efterhand. Det gör
inget om det bara är en samling lösa fragment. Bry dig inte
om att fila på språket.
Se bara till att fånga sinnesintrycken när de är fräscha
- var uppmärksam på det som finns och sker runtomkring dig.
Det som kanske tycks säga dig något, väcka en aning...
Du kan redigera dina anteckningar
och arbeta om formuleringarna senare. Nu gäller det att vara vaken
för ögonblicket - innan det är förbi.
Att ta en promenad ute i naturen
för att hämta inspiration till en haiku kallas på japanska
för ginko. Ginko är ett av haijins (haikudiktarens) vanligaste
arbetssätt.
Trädstam tvärsöver
stigen som snöat igen -
det var här vi kom
Helga Härle
[tillbaka till skrivmenyn]
Skriv en haibun!
Om du gör en resa eller
längre utflykt, kan det vara ett utmärkt tillfälle att
skriva en haibun. Under resans gång, medan intrycken fortfarande
är levande i sinnet, skriver du ner det du ser, känner, hör...
Haibun kan ha formen av brev eller en resedagbok - så här kan
du röra dig fritt mellan iakttagelser, upplevelser och reflektioner.
Kanske ryms även själviakttagelser.
Haibun klarar sig liksom haikun med ett enkelt språk, utan konstnärliga
utsmyckningar. Viktigast är att vara vaken för det som utspelar
sig inför våra sinnen. Ibland kan det bildas en eller flera
haiku i en haibun: plötsligt ser du att den där meningen eller
det där lilla fragmentet är fröet till en haiku...Kanske
är det redan en haiku?
Haiku som uppstår i en haibun kan jämföras med det steg
i processen då man lyckas ställa in ett mikroskop på
precis rätt skärpa - och gör en spännande upptäckt...
En haibun samlar intressanta upplevelser. Ofta rymmer den flera haiku.
Ibland mynnar den i en haiku, som i följande utdrag ur Bashôs
skildring av Tada-templet:
Nog är det en ovanlig
hjälm. Från visir till sidostycken har arabeskliknande krysantemumgirlander
ristats in som sedan förgyllts. Drakhuvudet har fått två
skovelformade horn som pekar mot skyn. Sedan Sanemori fallit lät
Kiso no Yoshinaka sända sin trotjänare Higuch no Jiro till templet
med denna hjälm och ett brev med böner. Allt detta står
att läsa i tempelkrönikan.
Så ömkligt -
under krigarhjälmen
hörs en syrsas sång
Bashô
[tillbaka
till skrivmenyn]
Vildskrift
Gör följande experiment:
sätt dig ner med papper och penna. Skriv under några minuter
ner vad helst som kommer dig för, i varje ögonblick. Håll
pennan i oavbruten rörelse. Börja gärna med orden just
nu, kanske bara en notering om vad som händer runt omkring dig, hur
det känns att sitta där du sitter. Sen kan vad som helst komma
upp: associationer, minnen - från igår eller från barndomen,
framtidsbilder, tankar, reaktioner, citat...
Låta bara det som rör sig i det sinne strömma fram igenom
pennan - det kan bilda ett sammanhang eller vara brottstycken och fragment,
det kan vara logiskt eller vara galet. Bry dig inte om språket,
skriv ner allt som kommer dig för, utan att stanna upp eller redigera.
Fastnar du, så kan du upprepa den mening du skrivit senast eller
börja klottra och rita figurer, som man gör när man pratar
i telefon.Snart börjar det komma nya ord, tankar, bilder...
Fortsätt på detta vis i fem minuter eller tio, tre eller trettio.
Först när den tid gått som du i förväg bestämt
lägger du ner pennan.Om du vill kan du ställa en klocka på
ringning.
Nu kan du läsa igenom
det du skrivit. Stryk under de meningar eller ord som du tycker verkar
vara intressanta. Har du tur finns i det material du har framför
dig en haiku: ibland bildas en haiku spontant inuti själva vildskriften.
Hittar du något du misstänker skulle kunna bli en haiku i
din vildskrift, kan det kanske bli en haiku om du prövar olika sätt
att arbeta vidare med ett utkast: olika sätt att korta ner eller
pussla och bygga om.
Följande haiku är
ett utsnitt ur en vildskrift:
vi hälsar -
på väg åt var sitt håll
i svängdörren
Helga Härle
[tillbaka
till skrivmenyn]
Skriva tillsammans
Ta var sitt papper och kom
överens om ett gemensamt tema, exempelvis "tid" eller den
årstid man just befinner sig i. Var och en skriver ner ett sinnesintryck
eller en händelse (helst något självupplevt) som man förknippar
med det valda temat. Kanske ett årstidstecken eller ett tecken på
tidens gång...
Detta utgör diktens första rad, som helst inte ska ha mer än
fem stavelser. Vik sedan papperet, så den första raden inte
syns och lämna sedan vidare till nästa deltagare.
Nu skriver var och en ytterligare en rad på det papper man fått
- återigen ett sinnesintryck eller en episod förknippad med
temat. Denna gång får raden innehålla upp till sju stavelser.
Vik sedan papperet igen, så varken den första eller den andra
raden syns och lämna vidare till nästa deltagare.
På det papper man får nu skriver var och en ned en tredje
rad, på motsvarande sätt som man skrivit de föregående
- denna gång med runt fem stavelser.
Om ni vill kan ni fortsätta en runda till. Annars är det dags
att vika upp era skapelser och läsa högt!
Några utkast till haiku
kring temat tid som blev till på detta vis i en av mina skrivarkurser
såg ut så här:
klocktickarnoja
försöker hinna ifatt
kranen droppar en liter
Missade tåget
Alla kommer till slut hem
klockan går före
Klockan tickar på
snabbt väver spindeln sitt nät
stoppa tiden nu
Vara här och nu
Tre timmar innan döden.
Mitt hår växer fortare
I de här exemplen märks
hur detta sätt att skriva kollektivt, med vad man skulle kunna kalla
för omedvetna skarvar mellan de enskildabidragen, gör att en
del av de oväntade vändningar och övergångar som
kännetecknar haikun ibland uppstår av sig själv. Då
kan det plötsligt stå en del mellan raderna:
Blå himmel stark sol
midsommarstången lutar
havsvattnet kallare
var ett av de haikuutkast jag
fick med mig från ett lantställe i Roslagen, sedan jag och
några vänner roat oss en stund med vikhaiku...
Nu går det ju fortfarande
att göra mer med de här utkasten. Exempelvis kan man experimentera
vidare genom att klippa isär raderna och kombinera på nya sätt,
pussla och bygga om...
Det finns även flera andra
sätt att skriva tillsammans. Pröva exempelvis att skriva en
kedjedikt som består av flera dikter som hakar i varann - en renga.
Pussla & bygga om
Flera av de tidiga japanska
mästarnas haiku har blivit till genom att ett första utkast
arbetats om. Det har hänt att diktaren inte nöjt sig med den
första skissen, utan fortsatt med en till och en till... Ibland har
ett uppslag gett upphov till en rad haiku.
Haikuverkstäder är en gammal, alltjämt levande tradition
i Japan. I sådana kukaji eller fuyoh diskuteras även hur dikter
som inte genast hittat sin form kan bli bättre. Det finns många
olika sätt att arbeta om ett utkast och gå vidare med ett uppslag.
Ibland medför de att du själv får en klarare bild av episoden
som inspirerat haikun. Det är ungefär som att framkalla en film.
En mer allmän översikt
över hur uttrycket kan förändras när en dikt arbetas
om följer i slutet av detta avsnitt, men först några exempel
på olika tillvägagångssätt:
- Flytta på rader i
en dikt
- Blanda rader från
olika utkast och ändra ordföljd
- Blanda ord mellan rader
- Variera raduppställningen
- Olika fortsättningar
på samma begynnelserad
Flytta på rader i en dikt
Pröva vad som händer
om olika rader i en dikt får byta plats:
En glänta -
sol på gravstenar
i bambuskogens dunkel
eller:
I bambuskogens dunkel
en glänta
med sol på gravstenar
Samma syn, men i olika följd
och därmed olika stämningar...
Haikuutkastet är Kaj Falkmans, som även skrivit:
Bortom galgarna
med kimonos
Tokyos skyskrapor
Trots att iakttagelsen är
densamma blir tonfallet och rytmen i följande version en helt annan:
Tokyos skyskrapor -
bortom galgarna
med kimonos
När man låter raderna
byta plats är det inte alltid resultatet blir så naturligt
som i dessa exempel. Ordföljden kan bli konstig och då får
man förstås jobba vidare och även låta några
av orden byta plats. Kanske handlar det även om att lägga till
eller dra ifrån ett ord.
Blanda rader från olika utkast
Har man flera utkast kan man
klippa isär dem rad för rad, för att sedan pröva hur
sekvenser ur de olika utkasten kan sammanfogas till nya dikter.
Av utkasten i avsnittet skriva tillsammans skulle det gå att pussla
ihop en nyskapelse som:
missade tåget
klockan tickar på
snabbt väver spindeln sitt nät
Kanske vinner den förresten på att man stuvar om raderna:
missade tåget
snabbt väver spindeln sitt nät
klockan tickar på
Blanda rader från olika utkast och ändra ordföljd
Om vi både blandar några
rader från olika utkast i avsnittet "Skriva tillsammans"
och flyttar om några av orden i raden "alla kommer till slut
hem" får vi:
missade tåget
till slut kommer alla hem
- vara här och nu
Blanda ord mellan rader
Ett utkast som:
morgonljuset
en vit rektangel på dörrmattan
stort brev
kanske blir mer spännande som:
en vit rektangel
morgonljuset på dörrmattan
ett stort brev
Variera raduppställningen
Utkastet framkallar kanske
en annan upplevelse om vi prövar med fyra rader istället för
tre:
morgonljuset
på dörrmattan
en vit rektangel
stort brev
Ännu en variant blir denna
tvårading:
en vit rektangel på
dörrmattan
morgonljuset - ett stort brev
Låt vara att dessa sista
två exempel kanske får ses som utvikningar från temat
svensk haiku, även om den moderna amerikanska traditionen inkluderar
både tvåradingar, fyrradingar och enradingar...
Olika fortsättningar på samma begynnelserad
Ibland kan den inledande raden
inspirera till flera
olika fortsättningar:
Den korta natten;
i en stads utkant
öppnar en liten affär
lyder en haiku av Buson, som
använt samma inledningsrad vid flera tillfällen:
Den korta natten;
fotspåren grunda
på Yuis strand
Även Shiki har arbetat
med samma motiv:
Den korta natten;
i hamnen
dröjer ljusen kvar
Förändringar av uttrycket
När man möblerar
om bland ord, rader och intryck i ett utkast, kan det hända att:
- rytmen förändras
när den tysta punkten, kirejin, flyttas och får en starkare
effekt
- ord som betecknar en detalj
med särskild lyskraft blir än påtagligare när de
kommer omedelbart före eller efter den paus som uppstår vid
radbyte
- en överraskande vändning
eller kontrast flyttas från andra raden till tredje - eller tvärtom,
vilket ger en annan känsla
- ibland kan vändningen
tonas fram, ibland tonas ner
- ibland visar sig ett ord
bli överflödigt: man upptäcker vad som kan strykas, dikten
blir smidigare i sitt uttryck.
Skala fram uttrycket
En haiku är kort, men
säger mycket. Vi ska strax titta på några sätt att
korta ner utkast som dessutom gör dikten mer uttrycksfull. Men först
några ord om haikuns rytmiska flöde och hur det påverkar
uttrycket. En haiku är inte ett osammanhängande telegram, även
om många utkast mår bra av att strykas ner. Haikun innehåller
ofta en kireji, en kort paus, vars effekt bygger på att resten av
dikten hänger ihop rent rytmiskt, så den kan läsas med
visst flyt. Ibland fungerar rytmen bättre om man stryker något
ord, ibland fungerar den bättre om man tillåter sig ha något
fler stavelser.
Redan den tidige haikumästaren Bashô kunde låta en haiku
innehålla såväl fjorton som arton stavelser. En del nutida
haiku klara sig även med färre än tio stavelser. Ofta får
dikten mer spänst när den kortas ner. Pröva gärna
att läsa diktutkast högt och utforska rytmen...
Skriva kort men uttrycksfullt
- fyra tips:
1. Ord som går att
undvara
2. Låt läsaren skapa bilden
3. Ögonblicket före tanken
4. Var direkt - undvik utsmyckningar
1. Ord som går att undvara
Vissa typer av ord går ofta att undvara och kan därför
tas bort om en dikt behöver strykas ner:
- Var sparsam med adjektiv
och adverb
- Ibland går det bra
att klara sig utan artikel (en/ett)
- Använd sammansatta
ord. Istället för att skriva snö i april, kan vi skriva:
aprilsnö
- Undvik småord, exempelvis
konjunktioner (och, som, men, ty, för, eller)
- Ord som ofta är överflödiga
är "nu" och "plötsligt".
- Dikten blir mer omedelbar
och kan paradoxalt nog ge ett mer plötsligt intryck utan ordet
"plötsligt"...
2. Låt läsaren skapa bilden
Även haikuns bildspråk bidrar till det koncentrerade uttrycket.
Egentligen använder haikun inte bilder: ögonblicket den fångar
ÄR en bild. Det kan räcka att ställa två iakttagelser
bredvid varann, två sinnesintryck som upplevs samtidigt och på
något vis är besläktade med varann. Sambanden behöver
inte påpekas i en liknelse - de finns där i alla fall. Istället
för:
Skepp från Holland
med många segel
likt böljande moln
skriver Shiki:
Skepp från Holland
med många segel -
böljande moln
Förfarandet sparar utrymme och bidrar ofta till en starkare närvaro.
I exemplet blir molnen lika verkliga som skeppen, de är inte bara
liknelser. Vi ser mer, samtidigt blir det en mjukare rörelse i dikten.
När de sinnesintryck som
återges i en haiku väljs med omsorg, kan två ting eller
skeenden belysa varandra. Det kan även vara två sidor av samma
ting eller skeende som återges:
Höstfält -
gräs som blommar
gräs som inte blommar
Chiyo
3. Ögonblicket före
tanken
När vi blir överraskade händer det att en stor del av tankarna
och reaktionerna först kommer efteråt - om så bara en
bråkdels sekund.
Om en dikt fokuserar på själva haikuögonblicket och sparar
på kommentarer och förklaringar blir den mer omedelbar - läsaren
kommer rätt in i skeendet.
Blir stående
mitt på vägen denna kväll -
snön faller tätare
- Kitô
Situationen som återges
kan inge en känsla av stillhet förundran, förtätning
- utan att författaren nämner det.
Att enbart skissa upp det yttre skeendet räcker. Kitôs haiku
framkallar ändå ögonblicket i dess helhet. Stämningen
pratas inte bort genom förklaringar, dikten dröjer kvar...
4. Var direkt - undvik utsmyckningar
När de sinnesintryck som återges redan i sig kan fungera som
bilder, behöver de inte snirklas in i bildspråk.
[tillbaka
till skrivmenyn]
Från haiku till haiku
Några fallna pilblad
torrlagd den klara strömmen
här och där stenar
- Buson
Denna haiku som diktaren Buson skrev på 1700-talet, beskriver poetens
upplevelse, men anspelar även på en berömd tanka som Saigyo
skrev vid samma plats - flera hundra år tidigare:
längs vägen
vid en klar ström
i pilträdets skugga
rasten jag trodde
var kort
På 1600-talet, kom Bashô
till denna plats och vilade i samma pilträds skugga. Även denna
gång går tiden ofattbart fort. Innan han vet ordet av har
ett helt risfält planterats:
sådden klar -
även jag lämnar skuggan
under pilträdet
Basho
Ett nutida exempel på en haiku som skulle kunna vara ett svar på
en - eller flera - tidigare haiku, finns hos Madeleine Gustafsson:
Den uppskrämda sparvflocken:
en handfull löv, som virvlar
tillbaka till trädet
Denna dikt som återfinns i diktsamlingen "Vattenväxter"
(1983), påminner onekligen om en av
Jan-Erik Volds dikter i "Spor,
snø" (1970)
tre rimtäckta blad
i november, tre fåglar
som somnat i trädet
Gustafssons dikt kan även läsas som ett sent svar på en
haiku av Moritake (1472-1549; Kaj Falkmans övers.)
körsbärsblomman
syns återvända till grenen -
en fjäril!
Givetvis kan även andra dikter än haiku inspirera till en haiku.
Saigyos dikt om pilträdet var ju exempelvis en tanka...
På motsvarande vis kan även haiku inspirera till dikter som
kanske inte är haiku - men nog så läsvärda. Följande
dikt av Eeva Kilpi framkallar en liknande bild som Moritakes haiku, men
tonen är en annan, mer berättande:
Började falla som ett
löv.
Ångrade sig halvvägs ned,
förvandlades till en gul fjäril
och flög sin kos.
(tolkning Kerstin Holm-Lindqvist)
Att svara på haiku är ett sätt att skriva haiku.
Så läs gamla och nya mästare och låt dig inspireras!
[tillbaka
till skrivmenyn]
© Helga Härle
|
